Just nu sitter jag i solen och myser i en filt. Jag försöker läsa en bok som inte handlar om något samtidigt som jag verkligen vill göra något annat än det. 

 

Nu när lovet har tagit sin början och sådär känner jag hur jag blir lite ångestfylld. Låter ju väldigt deppigt, men det känns som att jag kommer sitta här snart och tänka "jaha, det var det lovet det. Och jag åstadkom ingenting." Alla måsten börjar komma ifatt mig. Jag måste börja förbereda saker som nationella som redan ska börja igen. Usch vad jobbigt det är att vara såhär. Särskilt när man vaknar typ klockan 11 så känns det som att hela dagen redan har försvunnit. Men igår vaknade jag vid 8 och då kändes det så könt för man hade ju hela dagen framför sig. Men just nu vill jag bara göra så mycket som möjligt varje dag. Ochikväll ska jag och Therese åka och se om vi kan gosa med några katter. Kommer nog bli en fin kväll.